|
|
|
Triologin The Phuket-party 2. Gökboet och Old snake 6b.. |
2007-01-28 |
|
|
 |
Triologin The Phuket-party.
2. Gökboet och Old snake 6b..
Vi gick ut och åt på restaurang. Jag och Kajsa beställde rödvin, vilket vi inte unnat oss på hela resan. Det dyraste från såväl den utländska som den inhemska menyn slank också ner: Cardon Blue, och Thai Basket –en sorts fyra-små-rätter mix.
Överallt runtomkring oss: Turister. Restaurangen hade t.o.m. en gammal hederlig sitt-toa och toapappret var av så pass hög kvalitet att det inte trasades sönder innan man hunnit börja torka sig. Notan för en fin-middag i Au Chalong åt tre personer gick på 1500 Bath eller 300 riksdaler; och då hade vi inte snålat.
Rituellt skulle Internet besökas och kläder lämnas in på tvätt samt en liten arbetsplanering göras. Sen var vi semi-lediga. Vi skulle försöka ha semester.
Semester betyder bekymmerslöshet. Det är inte semester att sitta sysslolös med ångest på ett blankt hav. Inte ens om man bättrar på solbrännan. Semester är att kunna läsa en bok och smaka på orden, att äta en kall glass och strunta i om det var en klok investering eller att sitta i sittbrunnen och titta på rorkulten när den sakta vaggar fram och tillbaka då båten rör sig i ankringens svaga dynigar –utan att känna att man måste gripa tag i den.
För att liksom bättra på semesterkänslan och göra den oomkullrunkelig skulle Jonatans familj komma på besök. De skulle definitivt ha semester och av artighet skulle vi vara tvungna att hänga på. –men först hade vi några dagar av pyssel i båten för att vi skulle kunna känna oss värdiga lite sol och bad. De T-shirtar vi surrat om ett bra tag skulle fixas, några läckor skulle tätas, förråden skulle fyllas och Albin konserveras så att han inte är ihoprostad när vi ska sparka liv i honom vid Suez. Det var även en del smärre el-installationer och modifikationer som skulle göras och hemsidan skulle som vanligt uppdateras för att inte nämna all städning och omstuvning som skulle göras för att bereda plats åt Anton och Ulrika. Med mera, med mera. Med andra ord var det några dagar av idogt arbete innan semestern kunde börja.
Dagen då familjen Bonthron kom skjutsade jag Jonte till andra sidan Phuket på en hyrd moppe. Vi ertappade hela partyt på hotellet och Jonatans mamma, just utkommen ur duschen och iklädd endast underkläder, slutade aldrig gråta när den förlorade sonen spatserade in på Anan house.
Det kändes kanon att få besök och jag hade sett på Jonte, som nog inte på allvar vågat ta mötet för givet p.g.a. vinden, att han byggt upp mer och mer förväntningar under de dagar som gått i Phuket. Jag lämnade således familjen B så att de skulle få njuta av sin äldste son allena och återvände på moppen till Chalong och Sally med löfte om att återvända med Kajsa nästa dag för lite gemensamma semesteraktiviteter.
De gemensamma semesteraktiviteterna var sol, bad, öl och chips. Dagen till ära, det var ju nyårsafton, skulle vi göra en liten kvällsutflykt till Patong, den turistigaste delen av Phuket, för att få oss lite bubbelvin och värdigt nyårskrubb. Utan att gå detaljerna alltför nära inpå livet kan jag konstatera att det var en bra nyårsafton. Kanonbra. Vi kollade fyrverkerier och hade säkerhetsgenomgång a.k.a. ”sköt nödraketer”. De lite äldre, de stadgade och kvinnorna gjorde en tidig sorti från festligheterna och kvar blev då jag och Jonatans lillebror Simon. Lämnade ensamma i den ljumma asiatiska vinternatten under stjärnorna, och därtill med en otrolig törst på semester, gick vi från hak till hak och spelade biljard natten igenom. Några tydliga minnen har vi inte av vem som vann men en höjdpunkt var när vi lirade på ett bord där de service-inriktade thailändska kvinnorna torkade oss i ansiktet med fuktiga handdukar och distribuerade kalk till våra händer för att vi skulle träffa bättre. För bara 250 pix erbjöd de dessutom sällskap natten igenom. Vi avböjde och vaknade nästa morgon i samma säng, konstaterade att Simon hur som helst knappt fått något täcke och drog slutsatsen att det bara varit obehagligt med en prostituerad kvinna att bjuda på frukost.
Ytterligare en i förväg bestämd punkt på den laddade semester-agendan var Krabi på andra sidan viken. Klättring var det primära målet för åtminstone mig och Jonatan och i några dagar fick vi hänge oss åt utmaningarna på Cobra-wall et. al. Thailands vackraste strand sades även den ligga i Krabi-området och vi besökte givetvis den, vi vill ju vara goda turister, och låg inklämda på en pandanus-matta mellan mer och mindre bleka och mer eller mindre feta västerlänningar. Krabi var kalas. Det är verkligen ett paradis för dem som gillar klättring. Svårighetsgraderna sträcker sig från 5:or ända upp till 8b och de flesta lederna ligger kring 7a / 7b vilket normalt är vad en duktig klättrare klarar då solen skiner. Nu sken solen visserligen men det anderthalva året utan motion för Flexor capri radialis tog ut sin rätt och det tuffaste som bestegs blev 6b+. Ingen fantastisk prestation men det var grymt roligt att slita lite på kalken för en gångs skull. Längtan efter regelbunden träning växte sig allt starkare. Det ligger något magiskt i känslan av att ha en kropp som kan prestera, som utan problem springer långt, hoppar högt och lyfter tungt. En frihet. Ni vet säkert vad jag menar. Få saker är så deprimerande som att känna sig klen eller begränsad och att vara i balans mellan det fysiska –det man faktiskt klarar av- och det mentala –det man vill och tror sig kunna klara av- leder till ett oöverträffat välbefinnande.
Hela tiden när vi var ute på semesteräventyr stod familjen Bonthron för fjolerna. De skämde bort oss som om vi varit små, försvarslösa, svaga och fattiga gamla barn (menat på ett bra sätt) och det var nästan som att det kändes som att ens egna föräldrar var där. (Vilket nog är högsta betyg) Med svenska mått var visseligen måltider, transporter och boende relativt billiga men nog var det snudd på att vi (jag och Kajsa) skämdes lite när Erik och Louise, Jonatans pappa och mamma, gång på gång var först med att paxa notan. Men vad ska man göra när de var så förbenat snabba? Speciellt Erik var ibland så snabb att han försökte tjinga betalningen dagar i förväg. Nåväl, det ekonomiska helt och hållet åsidosatt. Det var fantastiskt att få ha lite RIKTIG semester och under alla omständligheter mycket trevligt att ha Jonatans föräldrar på besök. Även brorsan Simon må jag väl tacka speciellt mycket för det goda sällskapet. Vi hängde ihop mycket, av naturliga skäl, och hade många fina biljard-ronder och pub-rundor. Tillsammans må vi vid de flesta tidpunkter ha kunnat uppvisa i alla fall ett sunt förnuft, vilket gott räcker på två om man samarbetar. Om/när ni läser detta familjen Bonthron ska ni ha många tack. Phuket hade aldrig kunnat bli en sådan höjdare utan er som reseledare.
Panta rej!
Danjel Henriksson (se även the Phuket-party 1 och 3)
Ps. Lillasyster Anna; Vi råkade sno, och har din snygga ”kiruna”-keps. Jag hoppas att du inte för den skull hyser agg mot oss samt att den fantastiskt fina lappmössan som jag köpte åt dig för Simons pengar kan bli ett fullvärdigt substitut. Ds.
|
|
|
|
|
